Kategoriarkiv: Geoäventyr

Besök i Underjorden #1

 

Hades
Under en heldag i Göteborg besöktes bland annat tre fantastiska underjordiska platser. Hades en Geocache som stått på önskelistan ett längre tag var en av de cacher som loggades.
 

Hades var bror till Zeus och Poseidon. När de tre gudarna  skulle dela upp världsalltet mellan sig blev Hades härskare av underjorden. Man  kallade även själva underjorden för Hades. Hades fick en osynlighetshjälm av de  tre cykloperna, som också smidde Zeus blixtar och Poseidons treudd.

Hades var en dyster figur som inte längtade efter de andra gudarnas sällskap. Länge levde hans ensam i underjorden. En dag fick han syn på  Persefone, dotter till hans syster Demeter. Persefone plockade blommor i  närheten av en de sprickor i marken som var en nedgång till underjorden. Hades  kom farande ur sprickan, slog sina armar kring Persefone och rövade bort henne.  Hennes mor Demeter, som var jordbrukets och odlandets gudinna, blev så ledsen  att det blev en fruktansvärd oordning i världen. Skördar slog fel och det blev  torrt och kallt väder om vartannat.

Då gudarna insåg vad som hade hänt blev  Hades tvungen att släppa Persefone, men innan hon gick lurade han henne att äta  sex magiska granatäppelfrön. För varje frö blev Persefone tvungen att återvända  en månad till honom. Därför bodde hon halva året hos sin mor och då det var vår  och sommar. Halva året tillbringade hon i underjorden och då det blev höst och  vinter på grund av Demeters sorg.

 

Äventyret

Efter att ha släpat gummibåtar, paddlar, pumpar och annan utrustning i nästen 1 km var det skönt att ställa ner allt och vila armarna. Det hade blivit eftermiddag då vi nådde fram till Hades öppning. Båtar pumpades upp för att bära oss över vattnet och in i underjorden.

Jossan, falkz och Torejkpg kämpar med att få fast munstycket till pumpen…

Vi var åtta otåliga cachare, planen var att sitta två i varje båt och där av släpade vi på 4 båtar… Dessvärre hade två gummibåtar punkterats innan vi kom fram till öppningen så vi fick tänka om. Linsrille o Grynet samt Falkz o Torejkpg åkte in först medan jag som delade båt med Ilbrutto väntade till andra vändan. Josefin och Estenen valde att avstå färden.

Medan vi väntade på vår tur loggades en cache i närheten, det skulle ta en o en halv timme innan första gänget kom tillbaka och vi hade därför gott om tid att slå ihjäl…

Så äntligen såg vi ett ljus inifrån tunneln, första expeditionen hade klarat sig helskinnade, det var nu dags för oss att entra den undre världen. Jag började med att klättra ner för en stege till båten som låg o flöt i vattnet ca 2 meter nedanför fundamentet där vi hade basen och där vi pumpat upp båtarna, sedan kom Ilbrutto som tog plats i fören. Med lånad gummibåt är man lite extra försiktig, man vill ju inte stöta i något och på så vis få punka, därför tog vi det försiktigt, åtminstone tills vi kom utom synhåll. 😉

 

Foto: Ilbrutto

Väl i vattnet paddlade vi de 50 meterna fram till grottans öppning där nästa hinder väntade, ett högt galler spärrade vägen för allmänheten. ”Som tur är tillhörde inte vi allmänheten”, därför klättrade vi snabbt över, båtarna fick man bära med sig. Det var osmidigt att förflytta sig mellan båten och det skitiga gallret, det var vid detta momentet den ena båten punkterades…

Sedan väntade en fantastisk båttur allt medan vi ljudlöst färdades ca 1300 meter i totalt mörker… De första 50-100 meterna satt fladdermöss i taket men längre in fanns intet tecken på liv. Ljuset från pannlamporna reflekterades i vattnet och skapade fantastiska ljusspel i grottans tak. Plötsligt kom vi fram till en 4-vägskorsning men valde att fortsätta rakt fram, vi hade nu kanske 300 meter kvar till slutmålet. Hade man haft tiden då hade jag gärna utforskat hela tunnelsystemet.

Eftersom vi visste på ett ungefär vad vi letade efter fann vi burken utan större problem (det finns inte så många platser där inne att gömma en burk på), det var Ilbrutto som la vantarna på loggboken och signerade våra namn. Dags att paddla tillbaka, eftersom vi nu färdades nedströms behövde man inte ta lika många paddeltag, mer tid kunde därför läggas på att se sig om och undersöka de karja väggarna.

När vi närmade oss mynningen hade det börjat skymma, jag fick se att de bevingade vännerna som då vi paddlade in satt så fint i taket, de var nu ute och luftade vingarna. Fladdermössen höll sig dock på behörigt avstånd från oss och eftersom grottan var stor fanns det gott om plats för oss alla.

Så småningom såg vi ljuset i tunneln, och när vi kom tillräckligt nära för att höra de andra som väntade på oss då fick vi veta att Jossan hade trillat i vattnet. Båten hade vält då hon och Falkz skulle ta en liten tur i grottans mynning, det hade som sagt slutat i ett ofrivilligt bad men som tur var hade de torra extra kläder med sig…

 

Stort tack till McB and CyberJunkie som skapat denna cache och gett oss möjligheten att få uppleva ett sådant äventyr!

 

 

Annonser

Guldgruvan i Ädelfors

Hade förmånen att tillsammans med Ilbrutto, Pelé och Isak besöka Guldgruvan (5/5) i Ädelfors…

 

 

Ädelfors guldgruva var Sveriges första guldgruva. Här hittades guld 1737, och redan året efter var gruvdriften igång. Sedan dess har det hittats guld på ytterligare 90 platser i bergen runt Ädelfors. När gruvan lades ned var lägsta brytningsnivå mer än 300 meter under markytan. Än idag görs nya fynd, som dock är alltför små för att åter starta gruvdriften.

 

_____________________________________________

The cacher that came in from the cold

 

Vill även slå ett slag för denna myst som löstes dagen innan vi skulle åka till Ädelfors och loggades på vägen hem från Guldgruvan…

Vill inte avslöja något, så jag säger bara att den är riktigt riktigt bra!

 

 

 


The Factory

I lördags bar det av till en av Sveriges mest uppmärksammade äventyrscacher, nämligen Unknown Cache The Factory.

 

Cachen tog ung. två timmar (kändes mycket snabbare, men tiden går när man har roligt).

The Factory går ut på att du skall ta dig till startkoordinaterna, där finner du vidare instruktioner, mer än så vill jag inte avslöja.

Resten av historien så som den tedde sig för oss finner du i filmklippet nedan.

 

Obs. I filmen nedan har jag klippt och klistrat för att inte ”spoila” några delsteg, dock så avslöjar filmen hur platsen ser ut, därför bör du kanske vänta ned att se den om du har för avsikt att besöka The factory.

 

För övrigt loggade vi ca 50 cacher under dagen, dessa var placerade i Småland, Blekinge och Skåne.

 

Stort tack till er cacheägare vars cacher vi funnit!

 

 


Morgonstund har guld i mund

En favorit i repris, familjen åkte till Halmstad för att hälsa på goda vänner!

Liksom förra året hade jag även i år planerat att gå upp tidigt (åtminstone en morgon), logga några burkar innan frukost. Man får ta till lite udda knep för att tillgodose sitt cachingbehov när ens vänner och familj inte delar detta intresse. Förra årets morgontur resulterade i 56 burkar.

 

En tidig morgon utanför Halmstad…

Sagt och gjort, jag ställde klockan på 04.00 och loggade morgonens första burk vid 04.20. Valde att fortsätta på inlandstrailet vid den cache där jag slutade förra året…

Luften var mild och fuktig, solen hade ännu inte gått upp och daggen bäddade in barr, strå och löv i ett fuktigt täcke. Det var tur att jag nyligen investerat i ett prar bra cachingskor som höll vätan utanför, desto värre var det med byxorna som efter några kliv i det våta gräset var fuktiga upp till knäna…

 

En riktigt fet rotvälta!

Den första delen av slingan var utlagd av Ursus_arctos burkarna höll god kvalité men var inte riktigt så varierande som jag mindes dem från förra året. Blev dock överraskad med några godbitar som krävde beslutsamhet kreativitet för att komma åt loggboken…

 

Morgonstund har Guld i mund

Så småning om bröt solen fram och motade bort all fukt, det hade varit mulet fram tills nu. Detta skedde vid en cache som jag dessvärre inte hittade men det gjorde inget för just som jag gick där och letade fick jag se ett fantastiskt ljusspel på himlen. Solens strålar letade sig ner genom lövverket och bildade ett gulaktigt sken, det kändes som om man gick omkring i Sagan om ringens ”Vattnadal”, en miljö som inte går att beskriva och en bild inte gör rättvisa…

 

Slöa arbetare på Bregottfabriken… 

Så småning om kom jag fram till den plats där Ursus burkar tog slut och danne100s burkar tog över… Inlandstrailen höll fortsatt hög kvallité med roliga avstickare åt höger o vänster…

Blev dock lite irriterad på ”jumbogetingar” som ständigt attackerade min bil. Så fort jag stannade kom de och började svärma runt bilen, feta var de oxå med en kropp på 5 cm. försökte köra ifrån dem mellan cacherna men de var så feta att jag såg dem i backspegeln och de följde efter… På några platser var avståndet mellan burkarna längre och då lyckades jag köra ifrån dem men snart kom det nya getingar från annat håll… Förutom dessa mycket irriterande flygfä som gjorde att jag fick kasta mig in i bilen och fort dra igen dörren med en smäll så var det en avkopplande skön morgontur.

Jag stressade inte och hade inte för avsikt att ta några rekord annat än att jag tyckte det skulle vara kul om jag kunde slå förra årets 56 burkar…

 

Snygg låda. 🙂 

Efter några timmar när jag tillryggalagt ett par mil av fantastisk landsbyggdsmiljö började jag känna mig nöjd, jag närmade mig slutet på denna morgontur… Egentligen borde jag ha vänt hemmåt nu, men såg på GPSen att det bara var 10 burkar kvar av trailen (åtminstonne åt detta hållet), så klart att jag fortsatte…

 

 Hur kan man skriva sitt namn på det viset och ta upp 15 rader i loggboken ?!? 

Så småning om kom jag hem till familjen som precis avslutat sin frukost, bara att hugga in på bröd, ägg och annat gott som hör ett ”riktigt” frukostbord till. Hade ännu inte ätit något och då hade jag ändå varit igång i sex timmar, ja det smakade riktigt gott!

 

En klassiker! 😉

Efter frukost blev det en tur till stranden, vädret var sådär, moln hade dragit in och det duggade lätt. För min del blev det bara ett snabbt dopp men barnen som mer eller mindre saknar känsel i kroppen var i vattnet en lång stund, passade även på att samla lite snäckor till grabbens akvarie…

 

Gullbränna 

På eftermiddagen kom tröttheten ifatt mig, hade svåret att hålla upp ögonlocken så jag la mig på soffan och slumrade till, vaknade efter två timmar och inser att man släppt ett trail i närheten av stugan. Jag ville så gärna ha en FTF i Halmstad så jag kastade mig i bilen och drog iväg…

 

 Observatoriet i Gullbränna

Burken var ännu inte loggad på nätet men när jag kommer fram finner jag två andra namn före mig i loggboken, de loggades flera timmar tidigare. Lite surt men jag fick senare höra att det varit ett event i trakten och att dessa burkar publicerats tidigare under eventet… På vägen tillbaka tröstade jag mig med två cacher i närheten av Gullbränna, bla annat ett observatorie som var  intressant att besöka…

 

Särdal strand

Morgonen därpå gick jag inte upp lika tidigt, tog sovmorgon till klockan 06 då väckarn ringde. Jag hade ett mål i sikte och det var att logga Särdal Strand. Denna cache är utlagd av en kollega och jag har hört mycket om den, tänkte det kunde vara kul att överraska honom genom att logga den… Han blev dock mer än överraskad men det kommer jag snart till…

 

Challange #69 – 50 FTF LOGGADE

På vägen till särdal gjorde jag några strandhugg, loggade bla Challange #69 – 50 FTF LOGGADE . Så småning om hade jag jobbat mig upp till Särdal, loggade några burkar intill landsvägen men gjorde även några avstickare, en av dessa avstickare var Särdals Tennis. Jag tänkte först strunta i den just för att det var en relativt lång avstickare för bara en burk, men efter som man kunde köra ända fram beslutade jag mig för att göra ett försök…

 

The beach 

Burken hittades utan problem men till min förvåning var loggremsan tom ?!? Utläggningsdatum på remsan var 2012-06-06, kan det stämma? Hade svårt att tro att denna skulle ha legat en månad utan att bli loggad, nej jag tänkte att man nog hade bytt loggbok, men byta loggbok redan efter bara en månad. Det var helt klart något som inte stämde, jag tog fram min telefon och loggade in på GC.com letade fram cachen och fick till min förvåning se att jag var först 😀 Jag fick alltså en FTF i Halmstad 😉

Åkte sedan vidare och hade snart jobbat mig fram till dagens mål, Särdal Strand. När jag parkerat bilen hör jag någon vissla på mig, det var min kollega FCOBstahl, jag hade ju tänkt överraska honom men det gick inte, han hade nämligen fått ett mail om att hans (eller rättare sagt hans sons) burk blivit FTFad 😉 riktigt kul och otippat! 😛

 

 Laxvik

På eftermiddagen låg vi på stranden vid Laxvik, rastlös som man är kunde jag inte ligga särskillt länge utan gick på upptäcksfärd, ca 2 km senare hade jag loggat tre burkar var av en eartcache: Earthcache SLYNGESTENEN, dessa blev mina sista tre innan det var dags att vända bilen hem mot Bankeryd efter en fullspäckad men ändå avslappnad och skön men framför allt rolig helg som spenderats med familj och goda vänner! Speciellt familj och goda vänner vill jag tacka för att ni står ut med mitt burkletande…

Det här är semester!  (Slyngelstenen i bakgrunden…)

 

Den tidiga morgonen resulterade i 127 Founds, dessa loggades innan frukost mellan 04.20 och ca 09.30 på morgonen…

Totalt hittades drygt 140 cacher under helgen…

 

Stort tack till alla er burkägare i Halmstad vars cacher jag haft förmånen att få besöka i helgen!

 

 


Dit och tillbaka igen…

En Geocachares äventyr…

Denna cache besöktes i helgen tillsammans med Swerker och Grynet & Co…

Jag gillar egentligen inte sådana här utrymmen med detta var helt OK. Spindlarna lös med sin frånvaro, annars var det inte mycket som lös där inne, endast våra lampor…

Jag blev riktigt fascinerad av de innersta rummet. Tänk att någon har murat det där välvda taket. Man undrar om avsikten med rummet från början var att forsla vatten eller har det tidigare använts till något annat och vad finns ovanför? Man har fler frågor med sig ut än vad man hade när man gick in.

Men en sak är säker,  man murar inga kulvertar idag… 😉

Höj volymen och luta dig tillbaka… 

OBS! Innehåller spoilers…


Mysig slinga i Jönköping

Här om dagen hade jag förmånen att logga Strömsberg, en slinga med 12 cacher som är belägen sydöst om Jönköping.

Strömsberg är ett strövområde som mestadels går genom lövskog, men en liten del av vandringsleden slingarar sig genom gedigen barrskog

Länk till den första cachen i serien finner du här:  Strömsberg #1 Parkering 1

 

Så var det dags att svinga sig upp bland grenarna igen…

En av cacherna i början av slingan hade betydligt högre T-rating än de övriga, ja förutom finalen då…

Denna terrängfaktor kan bara betyda en sak… Klättring…

 

Burken som var av en sort jag inte tidigare sett var inte placerad i toppen, nej den satt ”lagom” högt upp…

Efter att ha loggat tre cacher i de lägre regionerna av den totala slingan gick turen vidare och nu svagt uppför och sedan mer uppför, tills man kom tillräckligt högt för att få en fin vy över Jönköping.

 

Jönköping by night

Min Iphone ger ingen rättvisa till den vy man hade längs delar av slingan, jag kan bara säga att det var vackert!

Denna slinga har hög lägsta nivå och det ligger mycket arbete bakom cacherna. Vid flera cacher blev jag riktigt överraskad i positiv bemärkelse!

 

Vem lämnar en sko o en stövel här?

Ungefär halvvägs fick jag se något på marken som reflekterade ljuset från min ficklampa, blev lite nyfiken på vad det kunde vara så jag vek av från stigen ca 30 meter. När jag kom fram fick jag se en gympasko och en stövel som låg slängda bland löven på marken. Vem lämnar en sko av varje sort och här av alla ställen ???

Det var en reflex på stöveln som hade fångat min uppmärksamhet, innan jag gick vidare lös jag omkring för att kolla så det inte låg något lik i närheten, ja fantasin börjar ju spinna när man hittar konstiga fynd i en mörk skog, speciellt då man är ensam…

Jag hittade inget lik, men i stället fann jag 13 burkar under kvällen. Dock får jag återkomma och logga finalen vid ett senare tillfälle. Tror mig ha samtliga ledtrådar, men den sista hanns inte med ikväll…

Förutom burkar fanns där mycket djur i skogen, vid flera tillfällen såg jag ögon som lyste som reflexer i mörkret. Vid ett tillfälle kom jag ut på ett fält och svepte då med ficklampan över det öppna fältet just för att se om där fanns några rådjur eller annat småvilt.. Mycket riktigt, 50 meter bort stod något som jag inte kunde se vad det var, såg bara fler reflekterande punkter som efter att ha varit helt stilla försvann ner i skogen på andra sidan fältet… Vid några tillfällen stannade jag upp för att titta på GPSen och då var det först knäpptyst, men sedan kunde man höra djur röra sig, förmodligen var de varse om min närvaro hela tiden, men blev skrämda när jag stannade upp och började fippla med något som lyste. Det var först då som jag blev varse om dem…

Avslutningsvis vill jag tacka Albmi för det jobb du lagt ner på alla fina cacher, koordinaterna stämde bra och loggböckerna var torra och fina. Burkarna var luriga och fyndiga, precis lagom svåra enligt min mening.

som sagt, STORT TACK!


Äventyr längs Ådalsvägen

Caching längs ravinen i Huskvarna

Igår hade jag förmånen att få guida två nybörjare i denna hobby. En var helt ny och den andre har provat på geocaching tidigare.

Vad var det då för människor, jo två studenter vid Södra vätterbygdens folkhögskola. De skriver en artikel om en ”profil” och har valt någon som är inbiten i denna subbkultur (Geocaching). De hittade mig genom bloggen och ville följa med ut. 😀

Planen var först att åka till gränna, men efter några snabba ändringar valde vi istället huskvarna, fick tipps om ett par riktigt bra cacher där och det var lyckat.

 

Ebbes kraftstation

Det var mörkt och dimmigt när vi snirklade oss upp längs Ådalsvägen, föriktigt letade vi oss fram till en parkering i närheten av Ebbes kraftstation.

Utrustade med oömma kläder, gymmistövlar och ficklampor följde vi den lilla stigen ner till kraftstationen.

 

Ebbes kraftstation
Bilden tagen från en blogg om sevärdigheter i Huskvarna

Detta är en multi vilket betyder att vi måste hitta första steget för att komma vidare till nästa osv… Första steget hittades utan problem, det var med skräckblandad förtjusning vi gick in i det övergivna huset…

När man vistas i sådan här miljö, speciellt kvällstid då man omfamnas av totalt mörker, då dras tankarna lätt till gamla skräckfilmer man sett… Man väntar sig att se en hängd kropp i någon balk eller ett ruttet lik halvt begravt i en sandhög… Nej inget av detta fann vi men pulsen var ändå hög 😉

 

På väg mot nästa delsteg.
Bilden tagen från bloggen: Bilderligt talat

Du måste tänka dig att det var bäck mörkt när vi kom hit, bara ljuskäglan från våra lampor skvallrar om vad som döljer sig i mörkret.

Detta är en måste cache! Väl värd en favvo… Otroligt att sådana här hus får stå kavar utan att myndighet murar igen eller portar dem… Med tanke på väggmålningarna är vi knappast de första som vistas här…

Cachen som bestod av ett antal väl utformade delsteg hittades utan större problem och vi kom ut ur huset med livet i behåll.

 

Till dig som funderar på att ta den här cachen så rekommenderar jag dig att åka hit när det är mörkt, det ger en extra dimension till cachen!

 

Slut på energi

Nu vidare mot nästa cache Slut på energi en tradd som låg knappt 200 meter nedströms. Vägen dit var till en början lätt, vi följde en stig men när vi närmade oss och hade ca 20 meter kvar då blev det brant. Vi hittade en väg ner men fick ta träden till hjälp för att inte halka bland löven. Varma i kläderna kom vi fram till ingången…

 

Ingången till cachen Slut på energi

Som sagt, det var bäckmörkt när vi kom fram och dimman så tät att luften var full av partiklar, det såg ut som snö i ljuset från pannlampan. Vi gick in i tuben som varken innehöll spindlar eller andra kryp. Skönt oxå att röret var så stort att man slapp krypa, här kunde man ju faktiskt gå hukad…

Burken hittades snabbt, den syntes från ingången för plasten blänkte i skenet från pannlampan. Konstigt att den inte blivit mugglad, för dagtid måste den ha legat fullt synlig. Vi gick aldrig genom hela röret och ut på andra sidan, vi hade ingen anledning men vi såg öppningen en bra bit bort…

När cachen var loggad och återställd då beslutade vi att gå tillbaka till bilen, logga en cache uppströms och sedan åka ner till Turistbron.

 

Ebbes Cache

Vi kom snart fram till  Ebbes Cache, jag gjorde en ”fulparkering” cachen var ju bara 30 meter bort och terräng 1,5. Vi gick 10 meter men sedan blev vi stoppade av grindar och förbudsskyltar. Läste beskrivningen:

 

Vackert både på sommar och vinter.
Du behöver varken bryta mot lagen eller riskera livet. Bara hitta rätt väg.

 

Just det hitta rätt väg… Provade en annan väg som också slutade i en ”dead end”. Nu fanns det bara ett sätt kvar, den innebar en lång omväg men vi ville ju inte ge upp…

 

Martina skriver i loggboken…

Så småning om närmade vi oss cachen från rätt håll och då gick vi rakt på…

 

Med tanke på att man inte kan gå lättaste vägen och att man ändå när man väl hittar rätt måste avvika lite från stigen som var lerig så anser jag nog att en terräng på 1,5 är i underkant. Hade nog velat ha åtminstonne en 2a här… ( Hmm nu är de ju en reviewer som lagt ut burken?)  😉

 

Turistbron

Skönt tredje cachen avklarad en kvar, nu tog vi bilen och körde ner för ådalsvägen, parkerade så nära Turistbron som vi bara kunde, tänka sig här fanns det P-fickor med 2 timmar gratis parkering det skulle nog räcka…

Följde en stig och hade 100 meter kvar när vi kom fram till Huskvarna fabrikens baksida, här ifrån var det fin utsikt över Huskvarna och Jönköping som låg inbäddad i dimma. (Trots dimman såg man förvånansvärt långt…)

 

Ja lite rangligt kändes det att gå över Turistbron

Vi förstod snabbt var burken skulle ligga, problemet låg i att hitta den. Vi letade länge och undersökte varje skrymsle, tillslut började vi prata om att ge upp eller att åtminstonne titta på andra sidan…

Vid en sista koll innan vi skulle gå tillbaka då fann vi gömman. Mycket listigt!

 

Så var denna tur till ända, jag tror att mina medcachare gillade turen och att de fick vad de behövde för att ha något att skriva om… 🙂

De 4 cahcer vi tog utgör en lagom kvällsrunda på ett par timmar med lagom ”thrillfactor” = Rekommenderas skarpt!

 

Cacher som loggades:


5 raka

Efter en heldag i cachingskogen igår hade jag verkligen inte planerat in någon burkletning idag.

Nej jag hade planer på att besöka IKEA för att skaffa tillbehör till kommande cacher… Eventuellt tänkte jag även svänga förbi Media Markt för att se vad de har för utbud på GPSer…

 

Kl 10:32

Barnen hade precis övertygat mig om att få stanna hemma när jag får ett mail:

 [GEO] Notify: Krekka published H2O (Unknown Cache)

 

Kollade lite snabbt upp cachen i datorn, ahaaa! 1 liter vatten, det låter kul…. 😛 Barnen hjälpte mig komma iväg, medan den ena letade fram en burk sprang den andra ner till kontoret för att hämta cachingväskan, inom två minuter var jag iväg, bredvid mig i framsätet hade jag en bunke vatten. Medan jag pressar pedalen i mattan släpps tre cacher till…

 [GEO] Notify: Krekka published Six feet under I (Unknown Cache)
 [GEO] Notify: Krekka published Six feet under II (Unknown Cache)
 [GEO] Notify: Krekka published Six feet under III (Unknown Cache)
(varav den sista är en 5/5)

 

Jag fortsatte enligt planerna och ignorerade de nya cacherna. Så småningom kom jag fram till en liten återvinningsstation där det redan stod en bil parkerad. Vem kunde det vara? Med vatten i en plastbytta börjar jag småjogga längs cykelbanan och kommer snart ifatt Ankiii som låg i täten. På plats sammarbetade vi för att komma åt cachen!

Så länge du inte har många armar rekommenderar jag att du sammarbetar vid denna cache, det underlättar mycket!  😉

Kl 10:48

FTF nr 1 var ett faktum 😉

 

När vi kom tillbaka till bilarna fick jag ännu ett mail:

 [GEO] Notify: Krekka published Truck (Traditional Cache)

 

Hmm, tänkte att resten av jönköpingsborna nog är fullt upptagna med ”Six feet under” så jag kanske har en chans på denna (även om den ligger 2 mil hemifrån).

Snabbt kör jag ut på motorvägen, cahcen ligger i Torsvik en mil söder om jönköping. Kommer snart fram och letar upp bilprovningen. Ahaa, ingen bil på parkeringen, det är lovande 😀

 

Annorlunda burk…

Springer in i skogen och sätter nästan fötterna i en ”toalett” eller snarare en håla som någon chaffis använt som toalett, faktum är är att min GPS nollar precis vid det där bruna som just nu är invaderat av flugor… nej jag ser mig om kring och ett par meter längre bort ser jag något gult, loggboken är ren så jag skriver mitt namn på första raden!

Kl 11:04
FTF nr 2 var ett faktum 😉
 

När jag åker från platsen möter jag en bil, förstår att det är en FTF-jägare så jag vänder tillbaka och växlar några ord med Kicken

 

Nöjd med dagen!

Jag var riktigt nöjd med hur den här dagen hade börjat. Tänkte att nu hinner jag inte med IKEA men jag kan ju svänga ner till Media Markt så som jag planerat…

På vägen stannade jag till vid Six feet under III (5/5), jag har ju ingen utrustning och hade inte för avsikt att logga denna, men man kan ju alltid reka…

 

Kl 11:25

Hinner knappat fram innan cache owner & Co dyker upp, de vill följa dramat, men det var till en början ganska odramatiskt, åtminstone fram till linsrille och kollektivet kommer, de har rätt utrustning med sig…

 

Jenny med linsrilles stora vadarbrallor, de når upp till halsen 🙂

Först gör linsrille två tappra försök i tunneln, men hittar inget. Sedan var det Jennys tur, hon försvinner in i underjorden och är borta länge…

Fick höra vilken fuskig utrustning man använt när man placerade ut denna cache, men det skall jag inte avslöja här… 😉

 

Vad gör man då när en cachingkollega slåss med spindlar och krokodiler, jo man hänger…

För övrigt har jag mätt upp detta rör i Google Earth och får det till 300 meter så det är en bit att gå där inne…

Men så hör vi något, var det ett livstecken? Japp hon har hittat den. Ja alltså inte burken utan ledtråden som behövs för att ta sig till burken, nu behövde vi bara räkna fram koordinaterna… 🙂

 

Kl 12:30

Då vi vet att ingen annan kan hinna före oss till cachen väntar vi med loggen och går i stället till Six feet under II, den ligger bara 100 meter bort…

 

Skönt att vi inte bor i södra Florida, då hade jag nog inte gått in här…

Nu var det min tur att göra en god gärning, med lånade vadarbrallor steg jag ner i vattnet och entrade tunneln, det var inte särskilt djupt, gick till knäna men det var jobbigt att gå hukad, vattnet var oljigt och skitigt, man såg knapp decimeter ner…

Till skillnad från Jenny och linsrille (som visserligen var nere i samma vattendrag men i en annan tunnel) slapp jag känna fiskar stryka sig mot benen, det gjorde dom… 😛 (alltså de strök sig inte mot benen utan de kände djur i det skitiga vattnet och intalade sig att det bara var fiskar…) 😛

 

On my way out…

Snart fick jag syn på ledtråden och ropade svaret till de andra som genast började räkna fram en ny position.

När jag var där inne kom jag på att det kunde vara trevlig med en bild, inte minst till bloggen, men det var inte helt lätt att att få upp kameran som låg i jeansfickan innanför vadarbrallorna…

Kl 12:48
FTF nr 3 var ett faktum 😉
 

 

Nu gick vi till bilarna och åkte till den plats vi räknat ut att Six feet under III skulle vara. Med tanke på D/T trodde vi burken skulle vara svårare gömd, men Ratingen bygger på delsteg 1…

 

Här loggas det så pennan glöder!

Burken hittades inom kort, tillsammans hade vi många ögon som fokuserade burk, det hade nog tagit längre tid att hitta denna om man varit ensam…

Kl 12:55
FTF nr 4 var ett faktum 😉
 

 

Då återstod bara en cache, och eftersom den fortfarande var ologgad så åkte vi så klart till Six feet under I.

Inte så långt där ifrån körde jag förbi en bil som stod olämpligt parkerad, kunde det vara någon där före oss? Nej ingen syntes till men de kunde ju å andra sidan ha hunnit logga och nu dragit vidare…

Den här gången var det Jonatans tur att kliva ner i vattnet, burken var lite lurig att hitta men efter ett par vändor fram o tillbak genom tunneln kom han ut med burken som verkade vara oöppnad. Japp loggremsan var tom 😀

KL 13:19
FTF nr 5 var ett faktum 😉
 

 

Med sådant här flyt hoppar jag gärna över både IKEA och Media Markt 🙂

Nu har klockan blivit mycket och det kurrar i magen, så även om det publicerats ytterligare cacher får de vänta till en annan dag…

 

Tack Falkz och torejkpg för dagens cacher!

 

 



Brunstorpsleden 4Km

Den här helgen är ”Fru Ebba” bortrest så vad gör man då en lördag som denna, med brittsommarvärme och allt? Jo jag har länge sneglat på burkarna på andra sidan vättern, men jag hade fått för mig att det inte fanns några stigar till dessa cacher, därav har de fått vänta. Men idag var familjen Ankarcrona taggad upp till tänderna…

 

Utsikt från Brunstorps gård och   JJK11-14 Brunstorp View

Efter diverse fotbollsbestyr på förmiddagen hade vi packat picknickryggan och sedan bar det av till Brunstorps gård. Alldeles intill gården fanns det ett par lätta cacher, den första att besökas var   JJK11-14 Brunstorp View. En geocache utlagd av kottarna i samband med Julikalendern.

Våran utflykt hade knappt börjat så nu gick vi snabbt vidare till nästa burk, den låg ett par hundra meter längre norrut.

 

Många grottlika utrymmen fanns att utforska bland klippblocken.

Nästa cache   Brunstorps Gård av zigmund var svår att hitta. Ett stort stenras hade skapat något som kan liknas vid ett grottsystem, vissa hålrum så stora att man med lätthet kunde komma ner i dem, andra var mindre och dessa fick Geo*kid utforska… Här letade vi länge innan loggremsan blev signerad…

Som sagt, jag var lite osäker på hur man skulle gå för att ta sig upp till toppen av berget speciellt nu när jag hade barn med mig, men vid Brunstorps gård sitter en bra karta med utstakade vandringsleder. Brunstorpsleden skulle ta oss till samtliga cacher så vi följde de gula markeringarna…

 

Brunstorpsleden

Den första kilometern var tuffast, och då menar jag inte för barnen som knatade på utan att tröttas ut, nej det var snarare jag som fick be dem dra ner på tempot. Leden började med idel stigning som drog ur all vätska ur min kropp. Jag skojjar inte, när vi kommit upp kunde man kunde vrida ur min T-shirt …

Jag blev glad när jag hörde dottern helt spontant säga: Det här var roligt, mycket roligare än att vara hemma o leka med min bästis, för det känns som vi är med om ett äventyr. Vi har ju snart klättrat upp för hundra berg och det är inte många som gjort det… 😛

Lön för mödan…

Men all vandring var mödan värd för på toppen möttes vi av fantastisk utsikt över södra vätterbygden…

I samband med fikapausen blev det trafiekrat på leden, vi fick vänta ut några mugglare innan vi ostört kunde knata in i lövskogen och leta reda på linsrille  Brunstorp är Toppen. Denna cache utdelas en solklar favvo, både i utförande men framför allt för platsen den visat oss till…

Vi tog det rätt lungt här uppe, fikade, kollade på utsikten torkade T-shirten 😉 När vi samlat nya krafter begav vi oss vidare…

 

Brunstorpsleden är vacker speciellt nu när hösten börjar göra sig påmind…

Nyfiken som man är fortsatte vi leden framåt, vandringsleden som nu på hösten är om möjligt vackrare än på våren/sommaren skiftar i gult/grönt och på somliga ställen även i rött.

Barnen knatade på bra, det blev bara ledsamt en gång, det var när vi kom in i en kohage och stigen var söndertrampad av hovar vilket gjort att den delen av hagen var lervälling. I ett försök att undvika den värsta leran gick vi i en halvcirkel och då råkade Engla bränna sina ben på de nästa vissna nässlorna…

 

  The Wall (is back), Även denna plats bjuder på bra utsikt!

Några hundra meter senare var vi framme vid nästa cache:   The Wall (is back) utplacerad av zigmund.

Den här har vi läst att den skulle vara svår, men den måste ha trillat ur sitt läge, för den syntes på långt håll.

Här var det riktigt brant så barnen fick hålla sig på avstånd när jag klättrade ner för att hämta burken som låg helt synlig för alla världens mugglare. Det fanns dock ett bra gömställe strax ovanför (måste ha varit dess riktiga gömställe) där jag gömde burken efter att loggremsan signerats…

Detta skulle ha varit dagens sista cache, åtminstonne hade jag planerat så men det skulle bli två till innan dagen var över…

 

Ankarcrona och Geo*kid vid Ulvadalen

Det finns en myst i området, den heter Ulvadalen och är placerad mitt i storskogen, åtminstonne ser det så ut när man studerar google maps…

Som jag har klurat på denna, inte på lösningen utan på bästa vägen hit… Har via google flygfoton kollat in vilka närbelägna gårdar man kan parkera vid och vilka åkrar/fält man kan gena vid för att få så enkel terräng som möjligt.

När vi nu följde Brunstorpsleden som till stora delar är gemensam med John Bauerleden så kom vi snart till det vägskäl som delar dessa leder, här skulle vi gå höger ner till den plats där vi tidigare startat vårrunda, men innan vi vek ner tog jag upp GPSen och fick se att denna cache låg 150 meter längre fram längs John Bauerleden…

 

Klätterapan var lite för ivrig, men fick snart komma ner…

Det var inget att tvivla på, vi valde höger och kom snart fram till linsrilles myst Ulvadalen med en ”Difficulty” på 2 out of 5  och en ”Terrain” på 4.5 out of 5.

När vi kom fram var det solklart vad som skulle göras, men vad jag inte förstod var hur linsrille fått denna idé för vad jag förstår gillar han inte den här typen av cacher. Jag har uppenbarligen haft fel 🙂

 

Är det någon hemma?

Till att börja med fick jag se till att bägge barnen hade fast mark under fötterna (jag skulle ju vara borta en stund), sedan var det bara att skrida till verket… Förvånansvärt snabbt var jag på plats och med en kirurgs precision hanterades burk, lock penna och loggbok. Inget fick fara ur händerna…

 

High above...

När man tagit sig till en sådan här plats kan man inte jäkta där ifrån, man måste liksom sitta en stund och insupa alla intryck. Det är otroligt vackert, jag där emot var inte så vacker efteråt, skitig som få…

Jag är väldigt glad över att vi fick chansen att logga denna cache som oxå kvalificerar sig till en favvo!

Efter denna logg hade vi en lätt promenad framför oss, mestadels gick stigen nedförs. Det tog inte lång tid innan vi fick syn på brunstorpsgårdens röda tak varvid vår utflykt startat.

Nu lämnade vi Brunstorp bakom oss för den här gången och rullade vidare till Skärstad. Vi hade en leverans med PET-rör till en familj där ute och när vi ändå var i krokarna så gjorde jag ett nytt försök på   Trå,rullatåget Siringe utlagd av  Swerker.

Sist jag var där (några dagar sedan) då var det mörkt och min lampa var klen, men idag hade vi hjälp av vårt solsystems starkaste lampa och den lyste upp tillvaron bra. Cachen hittades inom spannet av några sekunder och när ritualen ”signera loggbok” var klar, konstateras att jag varit ca 30 meter längre bort den där natten som slutade i DNF…

 

Vem släkte solen?

Vi kom hem och solen sken, det var 40 grader inomhus, innan jag hoppade in i duschen blev det till att gå en runda och öppna alla fönster för att byta luft på övervåningen. När jag duschat klart och kom ut i hallen var det helt mörkt, någon hade släkt solen medan jag stod i duschen… Skönt i alla fall att det var fint väder när vi var ute 😉

Slutet gott allting gott, man kan säga att det var en toppendag i dubbel bemärkelse.

 

Tack kottarnazigmundlinsrille och Swerker för den här dagen och alla cacher som ni lagt ner jobb på!

 

 

 


Ett år som geocachare

Idag fyller jag ett år som burkletare 🙂

En av mina egna burkar utplacerade i Sveriges vackra land ;-)

Har funderat lite på vad det är som gör att jag fastnat för denna hobby? Jag har alltid älskat att uftorska nya platser, gå på upptäcksfärd, ta bilen o köra ut på landet för att hitta nya vägar eller ta en promenad/löparrunda som ibland blivit milslång, men varför ???

Vad är det som driver mig? Jo nyfikenheten att ta reda på vad som finns bakom nästa sväng…

Det är inbakat i priset, allt detta man får det på köpet när man pysslar med Geocaching. För det mesta hänvisas man till en intressant eller vacker eller häftig plats. Dessutom finns ett mål med turen och varje utflykt dokumenteras på geokartan så man kan gå tillbaka och se vilka platser man besökt, en bra logg hjälper en att minnas tillbaka till just ”den där” turen…

En Multicache hittad i Bankeryd

En annan bra sak med denna hobby är att man lägger precis så mycket tid som man själv vill, man utövar den när man vill och engagerar sig så mycket som man vill. Det finns inga krav och inga pekpinnar, inga tider att passa, förutom de man själv sätter upp…

Geocaching är som gjort för sådana som mig! 😀

En annan sak som triggar mig är statistik Jag älskar siffror och staplar, speciellt när de pekar på vad man presterat eller behöver prestera för att nå nya mål… I den här hobbyn kan man pocka fram ton med statistik 😀

Det är helt underbart! 😀

Baksidan av cachingen vad skulle det vara? Jo att den lilla äventyraren som bor i var o en triggas att sätter klorna i en och sedan vägrar släppa taget. Det finns liksom alltid en geocache man inte har loggat, det finns alltid en ny burk att leta upp, det spelar ingen roll vart man åker, ”They are all around us”!!!

Häromveckan publicerades inte mindre än 4000 nya cacher runt om i världen, PÅ EN VECKA!!!

Vy från GZ vid en cache som ligger utmed en av Axamo flygplats inflygningsrakor

10 highlights från det gångna året!

Under detta år som burkletare har jag besökt nästan 700 cacher, ibland har man råkat ut för strapatser som man sent kommer att glömma. Några cacher har fastnat lite extra i minnet:
 
1. Första geocachen: Stenmark (2010-08-15)

En jobbarkompis tipsade mig om denna hobby, han hade provat på geocaching under semestern och trodde att detta var något för mig… Det tog några veckor innan jag gjorde slag i saken och skapade mig ett konto på GC.com.

En gråmulen augustidag tog jag med mig barnen på en premiärtur. Vi letade länge på fel plats, litade inte på GPSen utan letade där jag tyckte att burken borde varit gömd, efter 20 minuter började vi lessna men vi gav oss inte utan utökande i stället sökandet i större och större cirklar, när jag slutligen skickade ut barnen att leta åt olika håll, då dröjde det inte länge förrän äldsta grabben fick syn på något. Japp där var den! 🙂

Dagarna efter den första loggen gicks det promenader upp o ner för Bankeryds gator, det dröjde inte länge fören alla Bankeryds cacher var loggade. Under en period gick det bra att jogga till de kringliggande cacherna, men nu finns det inte många ologgade cacher inom 1 mil…

2. Första FTF: OLLIEWOOD (2010-11-21)

Första FTF-jakten glömmer jag inte heller. Efter ett misslyckat FTF-försök på lördagsmorgon då det släppts 19 nya burkar i Bjurbäck utanför Mullsjö och jag hela tiden låg som nr två eller tre i loggboken fick jag ett nytt försök dagen efter.

Det var på en söndag, satt och drack eftermidagskaffe när jag fick ett mail om en ny cache inne i stan, jag tittade på min fru och flög sedan upp från stolen, den här gången skulle jag bara vara först.

Jag slet åt mig jackan och rusade ut till bilen samtidigt som jag försökte få ner hälarna i skorna… Adrenalinet i kroppen gav mig en puls som nästan fick mina ådror att spricka och kroppen att darra när jag kör in mot Jönköping.

Jag närmar mig skateparken vid KFUM och fattar ett snabbt beslut att parkera 50 meter innan korsningen och 150 meter från GZ, vågade inte köra längre för tänk om det inte går att parkera längre fram, nej det ville jag inte riskera utan sprang istället mot byggnaden där cachen skulle finnas.

Letar som en tok men känner mig snart övervakad, jag får syn på en man som iaktar mig, det visade sig vara cacheägaren själv som var på plats för att övervaka jakten. Hans blick skvallrade om att jag var på rätt plats.

Det tog inte lång tid innan jag för första gången i mitt liv skrev min singatur på första plats i en ren, ny, fin och helt tom loggbok. (Ett rus gick genom kroppen, ett rus som ingen drog i världen kan ersätta)! 😛

Så snart cachen var loggad sjönk pulsen och ruset gick ur kroppen. När jag var på väg där ifrån kommer Kottarna som oxå var sugna på en FTF-logg. Detta är en jakt värd att minnas!

3. En söndagspromenad: Tetrao Tetrix (2011-01-02)

Försökte få med mig familjen på en promenad på Dumme mosse, men A6 lockade mer. Med facit i handen så var det nog tur att de inte följde med…

Som omväxling så cachade jag nu i dagsljus vilket var en helt annorlunda upplevelse 🙂 Parkerade på den offentliga parkeringen och började gå mot vandringsleden, betade av några cacher längs vägen. En familj grillade vid början av leden men jag lägger inte så mycket notis av dem, följer den upptrampade leden ut på mossen.

Dumme mosse i vinterskrud.

Gör ett par stopp och loggar ett par cacher innan jag kommer till mitt huvudmål, en Earth Cache. Den är snabbt avklarad och jag ser att det finns tre geocachar till längre ut på mossen. Dessvärre slutar den upptrampade leden här, dvs. leden fortsätter men den ligger begravd en halvmeter under snön. Att följa käppar som är nerstuckna i backen är lönlöst, de sitter så glest att man inte ser nästa käpp från den man för tillfälet står vid. Det gick heller inte att följa någon stig eller några spångar för de var som sagt begravda i orörd terräng. Det blev till att pulsa fågelvägen…

Trött och anfådd kommer jag till den första av de tre cacharna, den hittas snabbt tack vare en bra ledtråd. Nu vidare mot Tetrao Tetrix. Börjar gå men drabbas snart av en total trötthet i hela kroppen, lägger mig en stund i snön för att vila men inser snabbt att jag måste vidare, ingen bra idé att kyla ner sig och bli blöt, dessutom är dagarna korta så här års… Snart orkar jag inte längre, likt vattnet på diskbänken sugs upp av disktrasan känner jag hur mina krafter sugs ur kroppen… Provar en idé, att gå på alla fyra. Det fungerar, genom att sprida min vikt bär skaren, jag kan nu ta mig fram ovanpå snön. En helikopter cirkulerar ovanför, måtte de inte skjuta mig i tron att jag är en björn…

När jag så äntligen helt utmattad kommer fram till cachen är jag så trött att jag lägger mig på rygg. Shippar efter luft och inser att jag skulle kunna betala den grillande familjen 200 spänn för en mun vatten, men de är nu långt borta, om de äns är kvar…

Efter 10 minuter reser jag mig upp, kollar hinten ”Vid trädets fot” Ja tack för den, här växer bara 30 träd och snödjupet är lätt 60 cm. Innan jag stöter på något plastigt har jag med händerna grävt upp 6 träd.

Den signaturen har jag kämpat för…

Burken är fastfrusen så jag kämpar en stund för att få loss den. När burken sedan lossnar fylls hålet snabbt igen av vatten. Den sista cachen på dumme mosse får vänta till våren, nu var jag tvungen att fokusera alla krafter på att ta mig hem igen. Detta var en fantastisk dag och jag är glad att jag inte följde med till A6 😉

Träningsverken efter detta äventyr satt i under många dagar 😛

Den cache som jag väntade med i vintras (svarte back), den loggades nu i sommar. Bilden är tagen på vägen till Svarte bäck…

 

4. Nattcaching i storskogen: Nejagölen (2011-02-09)

Efter att ha lagt ut några egna burkar åkte jag mot Mullsjö för att logga sådana cacher som jag hade kvar där, det var en onsdagskväll. Nästan framme kommer ett mail från Agori Berix, en ny geocache utanför Skärstad. Hmm säkert fyra mil dit men jag gav det ett försök, vem förutom jag är ute en vinternatt som denna?

Rundar vätterns södra udde och fortsätter någon mil i nordöstlig riktning, kommer så småning om fram till ”Skärstadskogen” och Råby naturreservat. Jag parkerade uppskattningsvis 7-800 meter från cachen (det var inte plogat längre). Med vanan inne började nu min vandring i oskottad terräng. Mellan höga granar och tallar pulsar jag fram i snö som når över knäna. Här o var kan man gå på skaren som tillfälligt bär, men plötsligt trampar man igenom och hela benet försvinner ner i snön.

Hade en bra pannlampa med mig men den är bara ett komplement till det starka månljuset som lyser upp skogen. Ser mycket spår i snön från diverse vilt, det är tydligt att jag inte är ensam. Hela landskapet badar i månljus, det påminner om någon utomjordisk planet hämtat från ett avsnitt ur Startreck. Jag finner skogen vara vacker och fridfull, det är alldeles tyst sånär som på mitt hjärta som bultar och mina anstängda andetag, men annars är det helt tyst och slående vackert.

Klockan är en bra bit in på småtimmarna när jag genomsvettig kommer fram till GZ, hjärtat bultar så hårt att jag tror det ska komma ut. Tuff terräng och -15 grader samt massor av kläder gjorde inte detta till någon barnlek. Jag får snabbt syn på burken hängandes uppe i ett träd, men innan jag kunde förmå mig själv att klättra upp fick jag vänta ut min puls som behövde komma ner i varv…

Belöningen för denna strapats var en FTF-plats i den tomma toggboken. 😀

5. En ”Ö-cache” i vintermörkret: Robinson Crusoe (2011-03-04)

Åkte en sväng till Mullsjö med omnöjd för att passa på att logga några ”Ö-cacher” (passa på nu när isen bär). Kom fram till Nässjön ungefär samtidigt som klockan passerade midnatt, detta skulle bli kvällens tredje Ö-cache. Jag parkerade vid badplatsen och gick ut till udden. Under hela promenaden övervakades jag av en strålkastare som satt på ett berg uppe vid slalombacken (Mullsjö Alpin). Den lyste med ett rödrosa sken i natten och jag kände mig som Frodo när han går över Mordors slätt och försöker undkomma Saurons allseende öga.

Från udden skulle jag gå de 150-200 meterna ut till ön där cachen förhoppningsvis går att finna trots snön och isen… Det hade börjat snöa och en lätt dimma låg i luften, därav såg jag inte långt i skenet av min pannlampa. Vinden ven rätt bra så det gällde att dra upp dragkedjan på jackan och dra ner mössan över öronen. Var lite osäker på isens bärighet, den var tjock men för säkerhets skull kröp jag fram för att sprida ut min vikt. Det måste ha varit en syn att se mig lufsa fram över isen.

En syn var precis vad det var för när jag hittat burken och försökte förmå mina fingar att greppa pennan i den bitande kylan då hör jag en röst i vinden –Hur går det!!! Ähh det måste vara inbillning, men snart hör jag det igen –Behöver du hjälp!!! Jag ser mig omkring men det är ingen där. Personen är envis och fortsätter ropa på mig-Behöver du hjälp!!! (Jag går på en is ute i ödemarken mitt i natten och letar efter en matlåda, ja jag kanske behöver hjälp, men inte av den sorten som du kan erbjuda… tänkte jag) Nu svarade jag, ropade tillbaka att allt var OK. Men snart hördes ropet igen -Hur går det!!!

Med en sikt på bara några meter gick jag åt det håll där jag tyckte rösten kom ifrån. I takt med att jag kom närmre hördes rösten allt starkare, snart urskiljer jag en siluett av trädkronor mot den svarta natthimlen. Ändrar min panlampa till spotläge och söker med kraftigt ljus av hela strandkanten men ser ingen, då hör jag det igen –Vem är du!!! Nu börjar det kännas riktigt kusligt, spökar det eller inbillar jag mig?

Kliver upp på stranden och ser en gård en liten bit upp på land, jag går mot gården samtidigt som rösten åter frågar vem jag är. Ser mig omkring men finner ingen. -Här uppe! Ropar någon och snart får jag syn på en kvinna som sticker ut huvudet från ett fönster vid taknocken på ett av husen.

Jag förklarar för henna om mitt ärende till ön och vi får oss ett gott skratt. Som tur var känner hon till sporten (annars hade det varit pinsamt), men hon visste inte att det finns en cache ute på ön…

Ja detta var ett äventyr! 😀

6. Min första 5/5 cache: Måla kulle En toppencach 336 möh (2011-04-09)

Denna cache hade jag sparat till rätt tillfälle, den kräver utrustning så jag hade rekat området ett par veckor tidigare. Nu var jag på plats med en gigantisk dubbelstege som jag lånat från jobbet, detta skulle bli min 300:ade cache. 😀

Det är april och i dalen har våren kommit, men uppe på Måla Kulle ligger snön alltjämt tjock… Med stor möda och besvär lyckades jag få med mig dubbelstegen till toppen av berget. Klockan var mycket och luften var mörk och tjock av dimma, även om jag hittat burken tidigare fick jag nu leta länge innan jag fann den igen.

Jag började med att ställa in stegen på dess max längd, att sedan ensam resa upp den mot trädet var ett jobb bara det. Började sedan klättra och önskade att någon skulle komma och erbjuda sig hålla i stegen, det hade börjat blåsa och trädet krängde än hit än dit. Ingen kom och erbjöd sig hålla i stegen, ingen hade ärende genom skogen denna natt, ingen förutom jag 😉 Jag inser dock snart att även då jag står på översta steget och kramar om stammen till det träd varvid cachen sitter fast saknas två meter. Jag klättrade ner igen och började fundera, vill ju liksom inte ge upp nu när jag är så nära…

Får snart en idé, av det material som skogen har att erbjuda bygger jag ett verktyg. Efter ett par försök står jag med loggremsan i handen, men det svåraste var inte att få ner burken, det svåraste var att få tillbaka den, även det lyckas omän det tog lite tid.

Denna natt loggade jag serien Landsjön runt, Caste hill serien och inte mindre än 3 klättercacher varav två satt på riktigt hög höjd.

En natt att minnas 🙂

7. Firandet av vår bröllopsdag: Fru Ebba (2011-05-23)

För att överaska Fru Ebba på vår bröllopsdag tog jag med henne till Vista kulle. Jag och barnen hade varit där tidigare på dagen och förberett allt…

Allt riggat och klart, fin utsikt från Vista kulle…

Vägen upp på berget var upplyst av marchaller, ett dukat picknickbord väntade på toppen, geocachen var laddad med ett fint FTF-pris, allt var riggat och klart…

Ebba loggar FTF

När vi ätit publicerades geocachen ”Fru Ebba” som var placerad i närheten. Vad hon hittade i burken och mer om den här dagen kan du läsa om här

När vi lämnade berget kom 4 snopna FTF-jägare till platsen, de kom lite sent…

8. Mitt Event: Caching Camp (2011-06-02)

Detta var årets största cachinghändelse, under ett halvårs tid hade jag planerat och fixat inför detta event. Drygt 40 hängivna cachare träffades i Hökensås där 34 Geocacher placerats ut. Varierande svårigheter gav utmaning för alla.

En härlig skara likasinnade 🙂

Jag kan inte sammanfatta hela Caching Camp i detta inlägget, men jag har skrivit om eventet här

9. De två forten i Karlsborg: Fångarna på fortet & Fortress North (2011-07-17)

Nu i somras åkte jag tillsammans med kollektivet och Linsrille till Karlsborg det blev en heldag med geocaching. Målet med dagen var i första hand en cache vid namn Fångarna på fortet och i andra hand Fortress North.

Fångarna på Fortet -Check! 😉

Båda dessa fort ligger utanför Karlsborg och är mer eller mindre stängda, men det går att ta sig in. Två cacheägare har skapat var sina riktigt häftiga äventyrscachar här…

Ett referat med text och bilder från denna dagen finns här

10. Speedcaching Inlandstrail #1 (2011-07-31)

Att geocacha på Halmstads inlandstrail var en upplevelse utöver det vanliga. Massor av burkar har placerats ut likt ett pärlband längs vägarna på landsbygden utanför Halmstad. Här han jag med 56 innan frukost. Under denna tid fick jag vara med om en fantastisk naturupplevelese med vilda och tama djur, soluppgång och vackra landskap.

Vacker morgonsol längs Halmstads Inlandstrail…

Jag refererade nyligen denna dag på bloggen, läs mer här

 

Jag har haft ett bra första cachingår och ser nu fram emot år två 😀


FTDNF – First to Did not Find

Igårkväll satt jag hemma med min fru och tittade på en vampyrfilm när telefonen vibrerade till på soffbordet, jag lade aldrig märke till detta utan trodde det vibrerande ljudet hörde till filmen. När telefonen senare vibrerade en gång till förstod jag att jag missat ett mail. Mycket riktigt ett mail från groundspeak med rubriken: [GEO] Notify: Agori Berix published Mobro masugn (Traditional Cache). Funderade en stund på om jag skulle ge mig iväg, jag låg ju redan någon timme efter men då cachen fortfarande var ologgad gjorde jag ändå ett försök.

Klockan 23:30 satte jag mig i bilen och körde till Barnarp. Kom fram till cachen strax efter midnatt, med pannlampa som ända ljuskälla sökte jag av området, fann snart ett rör på kanske 80 cm i diameter.

 Jag antog att man skulle in i röret vars ände jag inte kunde se, röret var tort och fint, inga spindlar eller otäcka djur vad jag kunde se så jag gick in…

Enligt mina beräkningar baserad på min GPS skulle jag bara behöva gå max 8 meter in men efter kanske 10 meter ser jag fortfarande inte slutet på röret och eftersom jag inte hittat någon burk än så fortsätter jag…

Betongen slukar allt ljus så man ser inte långt… För att se längre in ändrar jag till ”spotläge” på min pannlampa. Det ser ut som röret svänger längre in, men vad nu innan jag vet ordet av kommer det fladdermöss mot mig, de glidflyger inte rakt emot mig utan flaxar upp o ner o flyger tillsynes okontrollerat men kommer närmre o närmre… Vet inte om detta är deras naturliga ytterdörr eller om jag skrämt dem till att flyga ut eller om de drogs mot ljuset från min pannlampa, inget av detta veta jag men det jag vet är att röret var för trångt för oss att mötas så i panik vänder jag om och kryper hastigt mot öppningen utan att se mig om. I samma stund minns jag filmen vi sett tidigare i kväll 😉

Jag blev således först med att logga DE EN EFF på denna cache…

För att inte resan skulle ha varit förgäves sökte jag upp två andra geocacher från julikalendern innan jag styrde hem…


56 innan frukost

Dags att summera min helg i Halmstad 😀

Äldsta grabben var på Laxacup 2011 (fotboll) i Halmstad. Vi (resten av familjen) åkte ner för att heja på och umgås med vänner 🙂

Hade skapat en PocketQ innehållandes ett tiotal cacher (för att ha lite att välja på under resan ner till Halmstad), men när regnet föll med sådan kraft att man måste vifta med torkarbladen på full effekt då är det inget kul att cacha. Precis så var det mer eller minde hela vägen ner, resan gav därför bara två ”founds”…

Vi kom fram till Gullbränna under sena eftermiddagen. När regnet lagt sig gick vi en kvällspromenad, jag introducerade Geocaching för mina mugglarvänner. Cachen vi loggade heter: Heliga platser: Gullbrannagården, en trevlig cache i mugglartätt område.

Heliga platser: Gullbrannagården en serie på fyra cacher placerade i:

  • Dalagården
  • Torp
  • Nyhem
  • Gullbrannagården

Dagen därpå var vädret bättre, skönt för nu skulle vi in till Halmstad och heja fram det bästa laget, BSK_P98!

Laxacup 2011 (fotboll) i Halmstad

I pausen kollade jag av närområdet, visst det låg 5 cacher inom några hundra meter, den ena var dock omöjlig att leta efter under cuppen då de mer eller mindre byggt in den i ett partytält, men jag tog med mig Elias och loggade tre andra cacher, vid den första gick vi på en nitlott för den saknade penna och det gjorde vi med. Nöden är uppfinningarnas moder och med en klorofyllgrön sörja ristade vi in vårt namn i loggboken…

Denna resa var ju inte på något vis en cachingresa, men jag var ändå lite sugen att prova på en powertrail (Halmstad är ju lite berömd för dessa) som ligger i närheten av gullbrännagården. Nästkommande morgon ställde jag klockan på 04:45 😀 Ville inte ta tid från umgänget med familj o vänner, därav en morgonrunda innan frukost…

Snart framme vid Inlandstrail #1 😛

Hade inte så brotom för bara en tredjedel av inlandstrailen skulle loggas idag, hade bara fram till frukost på mig. Jag passade istället på att njuta av de tidiga morgontimmarna…

Första loggen på Inlandstrail #1 inträffade någon gång typ 04:55

Innan solen gått upp var ”rejset” igång, vilken tillfällighet att dagens första Geocache blev min 600-ade 🙂
Konstaterade vid första cachen att mina vänner kollektivet nyligen varit här 🙂

”Sömndrucken väg” I närheten av Inlandstrail # 4

Till en början var det många magnetiska skylltcacher, men variationen blev större efter hand. Dessvärre låg daggen tjock i gräset, när jag kom hem då var jag genomblöt från midjan och ner…

Vacker soluppgång nära Inlandstrail # 15

Plötslig blev himlen klarare och ljusare, likt en fyrverkerikaskad av guld vaknade solen upp och spred liv i det slumrande landskapet. Ett mycket vackert skådespel, bara detta var det värt att stiga upp tidigt för! Daggstinna spindelnätet lyste som pärlband, hade de varit äkta pärlor då hade jag varit miljonär. En sådan här morgon känner man sig i rik 😉

Hästahagen
Inlandstrailern går genom varierad terräng så som granskog, lövskog, betesmark och odlade fält. Jag såg får, hästar och kor men även ett par rovfåglar varav en jag kom mycket nära. Dessvärre är jag kass på att art bestämma fåglar sånär som typ skata men detta var ingen sådan 😉 Jag såg även flera älglegor formade i det höga gräset samt några rådjur och lite annat småvilt…

Var bara tvungen att ta en bild här 😉

Som sagt det var en vacker soluppgång och en vacker morgon. I takt med att solen steg blev det torrare på marken. Skor, strumpor och byxor ville dock inte torka. Den obligatoriska cachingväskan med verktyg och ombyte i hade jag naturligtvis glömt hemma… 

+ 8 meter vid Inlandstrail # 25

Lite läskigt var det att logga denna cache, de tjocka grenarna var till hjälp, svårigheten var inte att ta sig upp utan att övervinna höjden… Under den del av trailen som jag gick var det ca 3-4 klättercacher, ibland var det grenar att klättra på men på vissa ställen bara en kal stam, då jag inte hade med mig utrustning blev det till att spänna musklerna och hasa sig upp för stammen…

Ankarcrona (jag) vid Inlandstrail # 25  🙂

Jag kom upp med livet i behåll, nu skall jag ta mig ner på något sätt… Skall erkänna att jag stannade upp här, tog en liten paus innan jag fortsatte, en kaffe och en frukostmacka hade inte varit fel.

Through the mist close to Inlandstrail # 73

I samband med att jag loggade en cache fick jag syn på detta ljusspel längre fram på vägen, var bara tvungen att stanna bilen, springa tillbaka o föreviga tillfället… JA inlandstrail ligger verkligen i vacker natur…

Stor spegel vid Inlandstrail # 74

Denna cache var placerad alldeles nära vattnet, en fin plats mitt i skogen! Här finns dessutom bord och bänkar för den som har med sig fika.

Klassiker…

Närmar mig nu Inlandstrail # 76, alla burkar med några få undantag bestod av PET-rör. Har dock inget emot PET-rör eftersom de är helt vattentäta och lätta att gömma undan.

Skönt att man slapp forsera denna terräng. Nära Inlandstrail # 87

Efter att åkt genom tät skog kom jag ut i öppnare landskap, här avlöste fälten varandra…

Börjar nu närma mig slutet på resan…

Majsfält – Inlandstrail # 88

Den jag loggade sist (Inlandstrail # 90) var oxå den jobbigaste. Cachen satt 4-5 meter upp i en björk, det besvärliga var att stammen saknade grenar. Här var jag nära att ge upp, men innan jag hann tillbaka till bilen vände jag och gjorde ett nytt försök, efter mycket slit och med sargade armar lyckades jag dra mig upp längs stammen. Sedan gällde det att logga på plats, som en trädkramare loggade jag denna cache högt ovan marken…

Totalt blev det 56 founds denna morgon 😀
När jag kom tillbaka till stugan låg alla fortfarande och sov, tänk vad de gått miste om! 😉

Efter denna tur blev det inga fler loggar, resten av dagen spenderades vid Halmstad Arena (kolla på fotboll) samt mat och fika i goda vänners lag! 🙂

Halmstad är en cachingstad värd att besöka och komma tillbaka till!


Fångarna på fortet…

Tillsammans med Linsrille och Kollektivet (Som består av Jonatan och Jenny) besökte jag det omtalade fortet i Karlsborg, en geocache som vanligen tar ca 3 timmar att genomföra.

Linsrille plockade upp mig klockan 08 på morgonen, vi styrde mot Karlsborg men i väntan på att Kollektivet skulle möta upp med oss stannade vi till i Hjo med omnäjd för att logga några cacher. Det blev ca: 14 loggade burkar i Hjo, mestadels traddar, men även två multisar…

Här fick vi en utskällning 😉

En multi var lite lurig, och vi blev utskälld av  en hund när vi skulle logga = inte så diskret loggning…

Det första delsteget var lurigt, visserligen inte så svår att hitta när man väl får syn på den, men vi verkade ha glömt ögonen hemma för den tog lite tid att hitta och vi letade på alla platser utom det rätta…

 Kroarekullen /Hjo Galgbacke som ligger lite väster om Hjo var fyndig 🙂

100 meter in i skogen finner vi Kroarekullen /Hjo Galgbacke en cache som vi inte förväntade oss något av, men som därför fick oss att dra på smilbanden, det är sådana här cacher som är roliga att finna 😀

Så snart Kollektivet dök upp for vi vidare, vi körde mot fortet, men stannade ett par gånger, dels för att innhandla lite proviant för dagen men oxå för att finna några cacher.

Jonatan plockar loggar Mölltorpskorset

De två första cacherna i Karlsborg var klättercacher, Jonatan plockade ner den första och jag den andra… Det är svårt att vara diskret när man låggar sådana 🙂

Så var vi tillslut framme vid fortet, ett imponerande byggnadsverk. Det här skulle bli en rolig dag! 🙂 Vi kollade packningen en extra gång och såg till att ha med rätt saker i ryggsäckarna inan vi begav oss in…

Ingången till Södra fortet

Först gällde det att ta sig till startplatsen för att finna vidare instruktioner, på vägen dit går man längs den djupa vallgraven, men hur skulle vi ta oss in? Det fick bli en senare fråga… Efteråt såg vi att man kunde följa en stig, vi valde fågelvägen från parkeringen 😉

Imponerande byggnad!

Fortet är riktigt imponerande när man ser den från ovan, tänk att soldater huserat här… Skulle vara kul att se hur det såg ut här innan naturen tog över…

Sisten ner är en…

En bit in i skogen utanför fortet fanns något som liknade ett chakt, ett hål i marken där det förmodligen stått ett kanontorn någon gång i tiden…

Linsrille som var med har loggat fortet tidgare, nu var han med som guide, han guidade inte mycket och skvallrade inte om några ledtrådar, det var ändå kul att han var med 🙂

Vi hittade snabbt vad vi sökte, men fick ändå tänka till en extra gång innan vi begav oss vidare… Ehh ner…

Ser du botten än !?!

Vi firade oss ner med rep men den hala slippriga bergväggen var förrädisk, det brändes i allas våra händer, Linsrille fick vackrast blåsor. Skönt ändå att man kunde ta sig ner i etapper med vårat tunna rep hade vi fått mycket ont om vi behövt klättra ända ner i ett svep… Skönt att vi slapp gå upp samma väg 🙂

Omfamnade av totalt mörker…

Nere i de grottlika gångarna var det bäckmörkt, det ända ljuset kom från våra pannlampor, bara att börja gå…

Under mark letade vi efter den första ledtråden, försökte tyda kartan, det tog en strund innan vi förstod hur man skulle läsa den… Så småningom fick Jonatan en idé och hittar den första ledtråden och vi kan bege oss mot nästa etapp…

Jonatan är över, ehh visst är det fuskade att använda stövlar… 😉

Här skulle vi först passera en vattenfylld vallgrav, lite hjälpmedel hade placerats ut (troligen av tidigare besökare). Jag hade inga gummistövlar, men det gick utmärkt med sandaler, vattnet var inte så djupt, (gick till smalbenen)…

På andra sidan vallgraven tog vi oss in i ett annat utrymme, här letade vi runt en stund, utforskade alla skrymslen och vrår. Snart fann vi två ledtrådar till, dessa skulle läggas samman och bilda  ett tal…

Det var någon som inte ville bli blöt om fötterna 🙂

Tillbaks över vallgraven och in i den stora fästningen, en imponerande byggnad, här skall vi hitta den näst sista ledtråden. Det var ett stort område att söka av och det var denna ledtråden som tog längst tid att finna…

Viktigt att skriva upp alla ledtrådar för vi vill inte behöva gå tillbaka…

Till skillnad mot de underjordiska, fuktiga och kalla gångarna var det nu mycket varmt och dammigt, efter mycket sökande fann vi tillslut ett redskap som var till stor hjälp lite längre fram. När vi väl funnit verktyget var det inga problem att ta sig till stationen där det skulle användas…

Ögonen hade precis vant sig vid mörkret…

Snart var vi ute i friska luften igen, men bara för en kort stund för nu skulle vi in i nästa chakt… 🙂 

Ta det försiktigt!

Genom att klättra på stockar och bjälkar kunde vi torrskodda komma in, men glädjen blev inte långvarig för bergrummet ledde långt in i berget, gången var vattenfylld upp till knäna, det blev grundare efter hand och efter 20-30 meter var vi uppe på torra land igen.

Hur var det nu man gjorde för att få loss nyckeln?

Nu skulle vi hitta ett rum med en nyckel, den skall sedan användas för att låsa upp en kista. Nyckeln hittades snart, men det tog tid att få loss den.

Vi närmar oss ljuset i tunneln.

När denna uppgift var löst fann vi en väg ut ur fortet, vi klättrade uppåt uppåt och kom ut i något som från utsidan liknade ett stenrös.

En efter en kom vi upp som svampar ur marken…

Nu var fortet nästan avklarat, men för att ta oss till slutgömman behövde vi lösa de gåtor, ledtrådar och matematiska uppgifter som vi samlat på oss på fortet, med korrekta uppgifter skall man sedan kunna räkna fram koordinaterna till slutgömman.

Dopade med kaffe och bullar går det lättare att lösa gåtor…

Det skulle visa sig att det var svårare än vi trott, vi räknade om o om igen, tillslut ung en timme senare började vi gå mot målet.

Vi hade räknat rätt och fann burken 😀

Efter fortet åkte vi vidare, loggade Fort north en Multi som påminner lite om ”Fångarna på fortet”, men på något sätt var lite kusligare.

Fort North

Denna cache var mer öde och inte genomarbetad som den andra… Efter att ha gått ett varv runt fortet fann vi en väg ner, marken var fuktig både innom och utomhus, på golvet låg patronhylsror kvar från den tid då fortet var i bruk, Vi finner de ledtrådar som behövs och följer senad en spiraltrapp upp mot taket, här finner vi en stängd lucka som vaktas av äckliga stora spindlar, Jonatan som gav dessa spindlar minimalt med uppmärksamhet passerade först, och kom ut på taket, vi (jag ochj Linsrille) följde efter… Uppifrån hade man bra överblick av omgivningen och fortet…

Hylsor på golvet skvallrar om aktiviteterna i en svunnen tid.

När vi löst allt som skulle lösas gick vi mot slutgömman, attan att veta vad vi skulle leta efter eller var vi skulle leta gick vi in i ett chakt, en fuktig och lång gång. Tillslut hittas lådan, men är det rätt låda? Den var i dåligt skick men vi inser snart att det måste vara rätt låda som vi hittat. På vägen ut hittar vi de tecken som vi borde sett tidigare och som vittnar om att vi varit på rätt plats…

Bägge dessa fort rekommenderas till alla som gillar äventyr i vardan!

Efter Fort North lämnar Kollektivet, de åker hem men först knuffar vi igång deras bil vars batteri blivit urladdat, jag och linsrille fortsätter att beta av cacher i närområdet.

Linsrille kommer ut från ett skyttevärn…

Flera skyttevärn och utkiksposter betas av, när vi är nöjda åker vi in mot Karlsborg och loggar ”Rulles Place” som sitter vid det hus varvid skaparen av fångarna på fortet bor.

 Ägaren (Rulle) kommer ut och vi samtalar en lång stund. nu börjar det mörkna och dagens aktiveter känns i benen. Vi känner oss nöjda med dagen och rullar sakteliga söderut, med några snabba stopp längs vägen.

Är hemma igen kl 23 och kan konstatera att dagens utflykt gav mig 35 nya ”Found” loggar 🙂

Jag är mycket nöjd med dagen och vill tacka mina medcachare, Linsrille och Kollektivet för denna dag!


Hög ribba

Idag gjordes ett tappert försök att logga FTF på Juli-kalenderns andra cache men ribban låg för högt.

Imorgon bär det av till Öland alla inköp var gjorda och väskor höll på att packas…

Då kl 17:15 tog jag en paus, ca 45 minuter innan avspark åkte jag och dottern till Skärstad. Det är Swerker som släpper månadens andra cache, efter en grundlig research av hur Swerker placerar sina cacher inser jag att man bör hålla sig på andra sidan vättern för att ha en chans…

Stor förväntan, nu 4 minuter kvar till nedsläpp!

Vi parkerade som sagt i Skärstad, där inväntade vi dagens cache som var

 Traditional Cache JJK11-02 Mullbärsodlingen.

Klockan slog 18 och cachen publicerades.

Men vad nu ?!? DEN LIGGER PÅ VISINGSÖ!!!

Efter en snabb övervägning inser jag att denna FTF måste gå till någon annan… Istället tog jag upp telefonen, klickade några gånger och fick fram ett par cacher i Skärstad, cacher som jag av någon anledning inte gett mig på än, trots att jag varit här många ggr…

Cacharna jag gav mig på var Finalen och Bonusen till serien Caste Hill Walk som ligger i skogen norr om skärstad. Själva Caste Hill Walk serien loggades tidigt i våras, det var ett äventyr vill jag lova men det kan du läsa om i slutet på detta inlägg:

Första geocachen var en myst: Unknown CacheCastle Hill Walk Final

Minn logg:

Finaly, till slut är denna serien oxå avklarad.
Skogspromenaden gick jag en natt tidigt i våras då snön precis släppt sitt grepp om Skärstadalen. Klockan han dock bli mycket innan jag var klar, finalen och bonus cachen har därför fått vänta och det skulle dröjja länge innan jag gav mig på den…

För att skaffa lite försprång inför dagens cache släpp (Juli-kalendern) åkte jag ut till skärstad och väntade på det mail som intygar ett en ny cache blivit publicerad.
Varför just skärstad? Jo för dagens cache skulle släppas av swerker och majoriteten av hans cacher är ju på denna sidan vättern…

Besvikelsen blev dock stor men kortvarig då jag såg att han placerat burken på Visingsö ?!?
Gjorde en snabb avvägning åka ut Öa eller inte? Visste dock att en visingsöresa inte skulle uppskattas därhemma, eftersom jag nu tog en paus från semesterpackningen och jag fått en tidslucka på ca 2 timmar…

Med detta sagt vet ni bakgrunden till mitt besök i Skärsta, i stället för att åka till Öa klickade jag på telefonen och fick upp cacher i närområdet, drog mig till minnes att de två Caste finalerna ännu inte var loggade.
Gick ut på nätet för att se om jag sparat ner min uträkning, japp där var koordinaterna och snart klättrade jag över elstängslet och promenerade upp mot nollan (min dotter 7 år var med).

Vi letade länge men hittade inget snart hade dottern tappat modet och vi beslutade att ge upp. Innan vi åkte hem kollade jag dock en sak, jag ville minnas att jag fotograferat alla loggar med telefonen. Japp där var dem och även ledtrådarna. Nu kunde jag räkna igen och nu fick jag ut nya siffror som pekade på andra sidan av vägen.

Vi gjorde en snabbkoll och burken hittades.

Tack än en gång för en bra serie med ett bra slut. Nu skall vi fortsätta mot bonusen…

TFTC!

Dagens andra geocache var oxå en mystUnknown CacheRobinson KrusÅ CHW Bonus

Min logg:

Denna cache hittades efter lite strulande vid den föregående mysten ”Castle Hill Walk Final”. När ”final”-burken väl hittats var det inga problem att skaffa fram nödvändig information för att lösa koordinaterna till denna.

Det svåraste här var att komma över elstängslet, det slutade med en smidig rullande låg manöver. Sedan kom nästa hinder som idag inte var något hinder då vattendraget var uttorkat på ena sidan. Lite lerigt var det dock men genom en pendlande rörelse använde jag ett överhängande träd och svingade mig över det lerigste partiet…

Så till burken letade en kort stund och såg sedan precis det som behövde ses. En riktigt snygg lösning som jag kanske kommer att sno och eventuellt modifiera lite, faktum är att jag länge haft en liknande lösning i åtanke men det var kul att nu se en sådan i drift…

Tack för en kul myst, platsen är som gjord för geocaching och miljön är fantastisk!

Här utdelas en solklar favvo!

TFTC!

Trots det faktum att jag gick miste om en FTF fick jag och dottern uppleva två fina geocacher i härlig natur.

Ni som undrar vad det var för äventyr jag var med om har jag  bifogat loggarna nedan…

Traditional Cache Caste Hill Walk # 1

Found it April 9 by Ankarcrona

I natt blev det en tur till Caste Hill och trakten kring Skärstad.
Efter att ha läst tidigare loggar var jag förutseende ock packade med stövlar, det skulle visa sig att det var ett klokt beslut.
Utrustad med stövlar och pannlampa begav jag mig ut i mörkret, denna cache hittades utan problem.
Den var utom synhåll för blotta ögat, men några grenar och barkbitar låg lite för prydligt uppradade för att ha fallit så av en slump, mycket riktigt, därunder låg burken.
Nu vidare mot nr två!
TFTC!

Traditional CacheCaste Hill Walk # 2

Found it April 9 by Ankarcrona

Den här skogen är fantastiskt fin att gå i även om natten, än så länge har inte växtligheten kommit ikapp så det är inga problem att ta sig fram.
Mörkret gjorde att jag tappade bort stigen redan innan första cachen, att följa markeringar fungerar inte när det är mörkt. Nej det blev till att förlita sig på GPSen, det gick det med…

Denna burk var svårare att hitta, burken låg väl dold men oxå här var det något som inte var helt naturligt, detta fick mig att undersöka platsen noggrannare och jo där låg den..
Kan vara träden och att det sluttar en aning som fick min GPS att visa fel. Började leta vid nollan men fick snart utöka sökandet, jag fann burken ca 10 meter från min GPSnolla.
TFTC!

Traditional CacheCaste Hill Walk # 3

Found it April 9 by Ankarcrona

Nu börjar terrängen bli lite besvärligare, mycket stenar i kombination med tilltagande stigning. Stövlarna var till nytta för marken var blöt och lerig.

Väl framme letade jag länge länge. Om man knappar in koordinaterna i Google maps visar nollan ett antal meter off, detta gjorde att jag till en början letade på fel plats.
Jag var nära att ge upp, men innan jag gick vidare läste jag tidigare loggar. JAg såg då att oxå linsrille varit nära att ge upp här, men att han sedan funnit den.
Detta gav mig nytt hopp så jag fortsatte sökandet. Några minuter senare stod jag med signerad loggremsa i handen.

I min iver glömde jag skriva upp ledtråden till finalen. Detta straffade sig när jag kom tillbaka till bilen och skulle börja räkna på koordinaterna till finalgömman, då insåg jag att något saknades…

TFTC!

Traditional CacheCastle Hill Walk # 4

Found it April 9 by Ankarcrona

Någonstans mellan tredje och fjärde cachen började jag fundera på vilka djur som kunde röra sig i närområdet. Att gå med pannlampa i mörkret kan jämföras med att spela fotboll med strut för ansiktet. Någan kan komma upp precis bredvid än utan att man märker det… Utan att ha tagit ställning i debatten är jag i alla fall tacksam som Geocachare att vi varken har björn eller varg i dessa trakter. Efter att ha kommit halvvägs till nr 4a gled min strumpa ner under foten så jag stannade vid ett träd, drog av mig stöveln och fixade till min strumpa. Då bara en halvmeter från mina fötter ligger en fågel o trycker bland löven. Jag upptäkte den inte förrän den med ett ryck flög upp i luften, vet inte vem som blev räddast fågeln eller jag. Men när den for upp med ett ryck så var jag nära att ge till ett tjut och kasta mig två meter bakåt…
Med hjärtat i halsgropen och en puls på max fortsatte jag sedan att gå.

När jag kom fram till nr 4a var klockan uppskattningsvis närmare 02.00 och utsikten var fin, rader av gatlysen och Skärstads kyrka syntes på avstånd.
Burken hittades snabbt, mestadels för att jag memorerat tidigare loggar varpå linsrilles var till hjälp.

Den riktiga utmaningen kom efter att jag loggat 4an men det får man läsa mer om i 5ans logg…
TFTC!

Traditional CacheCastle Hill Walk # 5

Found it April 9 by Ankarcrona

Så var det då dags att bege sig vidare mot 5a. Tog fram en kompassriktning och började gå, men jag kom bara några meter innan kliporna störtade brant ner i avgrunden, det såg åtminstonne så ut för i mörkret kunde jag inte se marken där nere, bara trädstammar som försvann ner i mörkret.
Jag försökte gå runt men hur jag än gjorde kom jag bara till ett nytt stup, efter en stunds letande hittade jag en väg ner för branten.
Med livet i behåll kunde jag sedan fortsätta min färd. Nedanför stupet var terrängen allt annan än angenäm, träd låg huller om buller som ett plockepinn. När jag så småningom kom ut i koahagen gick det lättare.
Ungefär halvvägs började jag känna igen mig, ja men visst, här var jag ju i vintras. Oxå då i ett cachingärdende…

Framme vid femman fanns ingen tid till att njuta av utsikten, nu gällde det att hitta burken. Burken hittades av en slump, den var lurigt gömd.
Bifogar en spoilerbild men kan man lita på den?

TFTC!

Spoiler?

Så var denna serien till ända, tack Kottarna för allt jobb ni lagt ned här!


Ovanlig D/T

Om två v. åker jag ock min fru till Riga på en långweekend. Det blir avslutningen på min semester…

Inför denna resa sonderade jag terrängen i Riga och fann några intressant geocacher, bla a denna: ”All-rounded cacher” en 5/5

För att logga ”All-rounded cacher ” krävs en helt ifylld rad i D/T tabellen, fram tills idag saknade jag en 1/4. Hur skulle jag kunna hitta en sådan, det är ju en rätt ovanlig kombination?!?

Jo jag skapade en Pocket Quary som sökte fram alla 1/4or inom en 10 mils radie, jag fick upp en handfull cacher och ”Trå,rullatåget Ingerydsdalen” utanför ölmstad låg närmst, bara två mil hemifrån (fågelvägen)…

Elias följde med och vi fick en mysig ”fader/son” kväll tillsammans.

I samband med att vi gav oss på ”Trå,rullatåget Ingerydsdalen” utförde jag ett litet experiment att videologga äventyret med min Iphone.

 

Nu efter denna cache har jag fyllt en rad i D/T kalendern 🙂

Efter att vi loggat cachen fann vi en stor sten som vi klättrade upp på, här satt vi en stund och pustade ut och njöt av solen som värmde. Snart var det dax att vända bilen och köra mot Bankeryd.

På vägen hem blev det 5 stopp i trakten kring Ölmstad, cacher jag missat eller hoppat samt någon nypublicerad.


%d bloggare gillar detta: